tisdag 25 juni 2013

Mitt i




Just nu är det lite upp och ner med självförtroende och självkänslan. Känner mig inte duktig. Som om jag borde åstadkomma mer. Jag försöker att inte vara avundsjuk, och det går bättre, men ff önskar jag att jag "gjorde mer" när jag läser om andra ambitiösa kvinnor.

Idag har jag iaf varit en duktig hemmafru, hämtat barnens pass och städat huset och lagat mat. Imorgon ska jag skriva på lite olika saker. Kanske känns det bättre då.

måndag 17 juni 2013

Nej jag är inte gravid! Och det är inte okej att fråga det!


Härom dagen kom en granne, en äldre man (med stor kagge), fram till mig och barnen när de lekte i närheten av vårt hus. Jag hade på mig en klänning jag älskar och kände mig fin. Så säger han:
-Jaha, å va blir det här då?
Och tittar på min mage som buktar ut under bysten på klänningen.
-Vad menar du? sa jag, mycket medveten om att vad han syftade på
Han insåg väl då att jag inte var gravid. I vanliga fall hade jag sagt;
-Åh, nej jag är inte gravid och skrattat bort det, kanske tom skojat om att jag ätit för mycket glass.
Men inte nu längre.

Jag är så jävla trött på att ursäkta min kropp. Jag har fött två barn och har inga magmuskler - så är det! Jag måste inte vara smal och vältränad för att få visa min kropp. Om jag vill ha en klänning som markerar min mage så ska jag få ha det, utan att få kommentarer om min kropp. MIN kropp. Ja, jag vet, han undrade ju bara om jag var gravid. Men, nej, jag har bett om ursäkt för min kropp i alldeles för många år. Så här sa jag:
-Neeej. Jag är inte gravid. Och jag avråder dig att fråga en kvinna det. Även om du inte menar något illa, så kan man ta väldigt illa upp.
Jag log hela tiden. Han började ursäkta sig fumlande med hur alla skaffar så många barn nuförtiden och bla bla. Jag sa bara att det var ok och jag förlåter honom. Inget mer.

INGA MER URSÄKTER.

Skulle jag gå fram till honom säga; Jag ser att du har levt livets goda dagar och ätit gott!
Nej. Hans kropp är hans kropp. Och min kropp är min kropp. Låt mig se gravid ut om jag vill. Min kropp är inte till för andra. Så oavsett om jag ser ut som jag ska föda vilken sekund som helst, så anser jag att INGEN har rätt att kommentera min kropp, utgå från att den är gravid eller något annat som helst.

Så här såg jag ut den dagen.



Varför blir jag så arg av detta? 

Jo, för att jag jobbar mycket hårt med mig själv för att inte föra över mina egna kroppsnojor på mina barn, speciellt min dotter. Jag vill att hon ska känna att henne kropp alltid är... bara är! Och är HENNES. Hela vårt samhälle skriker att kvinnan kropp tillhör alla, och jag försöker bara ge mina barn en ärlig chans att älska sig utan att jämföra sig med de vidriga idela som samhället förmedlar.

Därför är jag arg. 

söndag 16 juni 2013

Sluta längta bort, njut av här och nu





När jag läser om folk med roliga jobb som Elsa eller Elaine, eller spännande äventyr som Cecilia så kommer jag på mig med att tänka mig bort, längta till en ev framtid, ett annat liv, ett roligt jobb, ett äventyr.
Och så gömmer jag bort mitt här och nu med mina små. Måste bli bättre på det.

måndag 10 juni 2013

Varför så arg?

Varför är Katrin Z så arg? Varför måste hennes repliker innehålla personliga påhopp och låga förolämpningar? Här svarar AM på bloggkommentatorerna på KZs svar på AMs initiala ifrågasättande av KZs attityder. Jag blir bara matt av KZs ilska. Jag förstår inte varför hon måste svara på det sättet (som är hennes generella ton i blogg mm). Fast jag har mina aningar. Jag har känt en som liknar henne. Hon är sen länge är ur mitt liv eftersom hon både var manipulativ och så himla arg på allt.
Får man inte ont i magen av att vara så arg? God självkänsla trodde jag innebar en inre ro utan ilska och behov av att hävda sig. Men det är bara jag.

Ps. Och hur kan man vara så besatt av att tjäna pengar? Jag blir ledsen.

lördag 1 juni 2013

Sista skoldagen




I fredags var sista skoldagen. Nu ska jag ägna mig åt Ugglalala på heltid och det känns superlyxigt. Och så ska jag vara lite hemmafru och se till att vi ska kunna ha härliga sommarkvällar efter dagis och jobb med picknick och spontanmys och annat som hör sommaren till.